Vemodigt

Då var det dags! L:s sista dag på sin dagisavdelning. Till hösten väntar nästa våning och en ny avdelning. Tänk, tre år har redan gått. Idag tog de en impulsiv utflykt till biblioteket, åt snabbmat till lunch och lekte i lekparkerna. Dit och hem åkte de buss. Sådana grejor gör de på L:s dagis. Bara så där! 

Avdelningen och personalen har varit helt fantastisk. De har fått göra så mycket roligt. Och för att inte tala om den trygghet vi känt med vårt dagis. Det lugn som råder när man kliver in där tror jag är svårt att finna på andra dagis. Och sen all dokumentation de gjort till oss föräldrar. Hand- och fotavtryck två gånger per år, snören som visar hur mycket de växt, bilder på allt möjligt de hittat på som vi får på USB. Och en hel del framkallat också som de dessutom skrivit kommentarer om. Och en hel hög med teckningar datummärkta och insatta i plastfickor. En fullsmockad pärm med tre år på dagis helt enkelt. 

Så det var nog inte så konstigt att det kändes vemodigt idag när vi gick på sommarlov. Men som tur var så kommer han ju befinna sig i samma hus även till hösten och då får E ta hans plats på avdelningen för de mindre barnen. Det känns verkligen bra! 

De gör det bra

Vilken dag vi haft! Massa lek och skoj på L:s dagis. Väldigt uppskattat från hans, E:s, dagiskompisarnas och min sida. Ja, kanske fröknarnas med.

Roligt att få lära känna L:s kompisar lite mer och att få se hur en dag ser ut. Inskolningen som skedde när L började hade J hand om så jag har aldrig tidigare varit en hel dag på dagis. Och de gör det bra våra barn. För jag var helt slut efter de fem timmar som L går. Men det var väldigt mysigt. 

Nu ska jag njuta av kvällssolen en stund och bara lyssna på naturen. Sen kommer jag att somna gott. 

Ser ni förresten vilka tomater som är på gång? Längtar tills de blir ätmogna. 

Funderingar kring livet

Jag funderar rätt ofta på vad som är viktigt här i livet. Hur man ofta gör saker på rutin. Att det ska vara på ett visst sätt. Hur mycket man planerar inför semestrar. Och vad man önskar sig är några saker som ofta snurrar förbi.

Med tanke på vad som händer i vår värld med ett allt hårdare klimat, människor i vår närhet som världen vänts upp och ned för och händelser i vår egen familj som påverkar, blir jag alltmer säker på att det är tiden och vad vi fyller den med som räknas. Och då menar jag inte att det hela tiden ska hända något. 

Nej det kan vara så enkla saker som att låta L se klart den där filmen de ser på dagis vid hämtning, vi har ju ändå ingen tid att passa. Att sitta ner tillsammans hela familjen och äta mat. Eller att ta en stund för sig själv med en bok och en kaffekopp i handen. Alla dessa tre saker gjorde jag idag och det känns bra i hjärtat. Jag mår bra av dessa saker. Jag har hellre en lägre lön bara jag har tiden för att göra dessa saker. Det ger mig så mycket mer. 

Men det var nog inte förrens vi fick L som jag insåg det. Och jag är så glad att jag från dag ett valde att gå ner i arbetstid. 

Och idag när jag satt där på balkongen och läste med en kopp kaffe i handen medan E sov njöt jag verkligen av varje sekund. Och när det sedan var dags för L att sova och se hur uppspelt han var över morgondagen då bultade mitt hjärta lite extra. Vad som händer imorgon? Jo en sådan enkel sak som att jag och E ska vara med honom på dagis hela dagen för att se hur han har det på sin arbetsplats. DÄR har vi mycket att lära från barnen. Det behöver inte kosta något, det räcker med engagemang. 

Ohyra av alla de slag

Det finns få saker som kan få mig på så dåligt humör som personer som klagar på diverse saker och sen gör det själv. Ikväll räknade jag snarare till ett hundra istället för tio. Det fungerade inte och istället gick jag ut och gallrade mina morötter. Det lättade på mitt humör men nåde kattj......a om de är där och gräver inatt. 

De där katterna besöker oss lite nu och då och jag blir väldigt less på att de får härja bäst de vill men nåde om vår hund skulle kissa på fel ställe. Mitt missnöje har helt klart projekterats på L, kanske inget jag är särskilt nöjd över men så är det. 

Häromdagen var en av katterna här och jag kläckte ur mig: "Men nu är kattskrället här igen" varpå L flyger ur bilen, springer ner till grönsakslandet och vrålar: "Schas på dig kattskrälle". Heheheee.... Så kan det gå :) 

Och som om det inte var nog med katter och korkade människor så har min sötpotatis fått någon slags ohyra på sig. Så numer bor den ute och jag får se om jag lyckas få bort kusarna och om den överlever en stund ute. Jag vill då inte få det på mina andra växter. Gick igenom dem grundligt sen jag insett att det fanns ohyra i växthuset och jag kan ännu inte se några spår på någon annan grönsak. Så vi håller tummarna. 

Skrot eller guld

Det blev en tur till mormor och morfar idag då moster är hemma en sväng. På agendan stod det att bland annat leta reda på en "blomställning". Ni vet en sådan där grej som hörde till vävstolar som numer pryder vissa hem som just piedestaler. Vad de heter egentligen kommer jag inte ihåg i just detta tillfälle. 

Och hem kom jag med en sådan plus lite andra grejor som mormor inte längre ville ha. 

Som till exempel en hink, en balja, en kastrull och en ljuskrona. 

Vad ska jag då med allt detta till? Skrot i vissa ögon, men i mina en guldgruva. 

"Piedestalen" var tänkt att hamna i mitt "gamla" älskade växthus. Det ska numer få bli ett kryddskåp. 

Bredvid växthuset satte jag häromdagen rosmarin, timjan och gräslök i vårt praktiska hemmabygge av överblivna bräder (samt en fiskelåda) som blev över sen vi bytte altanräcket. 

Och nu fylldes även växthuset åter med en ljuvlig doft. Där samsas numer chili, mynta, citronmeliss och persilja. 

Och visst blev det en mysig hörna?! 

Och vad som händer med resten av grejorna kommer ni bli varse framöver.

Ibland blir det inte som man tänkt

Meningen var ju att det skulle blivit en tidig kväll igår. Men just som jag satt där i växthuset och myste med mitt glas rödvin och min tidning så kom grannen och ville bjuda på en öl. 

Så kvällen slutade istället med att stora delar av grannfamiljen samt släkt kom och myste hos oss i J:s whiskeyrum. Jätte trevligt hade vi! Och när de skulle gå fick jag syn på att min mysbelysning i växthuset sken. Har inte tidigare sett det då det är en solcellsbelysning som inte varit tänt medan jag varit vaken tidigare. Men den blev jätte bra! Så nu ska jag köpa en till likadan och hänga på andra sidan växthuset. 

Allt eftersom växer min drömoas fram och jag njuter av varje steg. 

Midsommarafton

Midsommarafton idag! Och vilket väder vi haft. Över tjugo grader och växlande sol/moln. 

Farmor har varit hos oss hela dagen och hon och L startade dagen med att åka traktor och släp till en äng för att plocka blommor till midsommarstången som skulle resas på hembygdsgården. 

Där blev det sång och dans men L stod hellre och tittade på och dansade för sig själv. E däremot ville hellre vara med och fick dansa en sväng med farmor kring stången. 

Dagens tårta blev en enklare variant med inte så mycket dekorationer. Men fortfarande en marsipantårta. God blev den i alla fall. 

Nu på kvällen sitter jag och myser med en tidning och ett glas rött i växthuset. Och utanför ligger J i hängmattan och myser. Livet är bra gott! 

Småbarnsåren

Jag skulle verkligen kunna lägga massor av timmar varje dag i min trädgård. Men med småbarn går inte detta riktigt. Visst kan man få någon stund nu och då men det är sällan det blir några längre stunder så man verkligen hinner något.

Med L är det inga problem, han hänger gärna på. Men E kräver fortfarande mycket tillsyn. Det går som inte att släppa henne med blicken så väldigt länge när man är ute för då kan hon ha hittat på både det ena och det andra. 

Men idag kom mormor hit en sväng och jag kunde äntligen klippa gräset och köra lite trimmer. Så skönt för både kropp och själ! Och nu slipper grannarna fundera på om vi sparar gräset för att slå det med lie. 

Bara vara

Ikväll stupar jag i säng. Sista jobbveckan på nio veckor. Åh så skönt det ska bli! Börjar med några veckors föräldraledigt då J jobbar heltid i tre veckor till. Sen semester och så föräldraledigt igen innan hösten kommer. Inte mycket är planerat och det känns rätt så skönt. Att bara vara och ta dagarna som de kommer.

Att fylla dagarna känns inte som något problem. Jag har ju mina barn och odlingar. Så här fin är min gula squash just nu. Man kan ju inte bli annat än glad när man ser den. 

Har fått en ny hobby

I morsdagspresent fick jag en tårtkurs av mina barn (och sambo). Har länge funderat på att gå en sådan men det har känts för dyrt då de oftast utspelar sig i Stockholm. Men nu skulle det bli en i Östersund och jag var snabb och anmälde mig.

Tre tillfällen var det och vi jobbade hela tiden i sockerpasta. Första tillfället fick vi klä en tårta, börja göra en plakett och testa på olika tekniker för kantdekoration. Vid andra tillfället fyllde vi plaketten med enklare blommor, gjorde rosor, liljor samt diverse tekniker vid tillverkning av blad. Och vid det sista tillfället testade vi på quiltning, drapering, volanger, gjorde rosetter, lärde oss göra en dekorationsnalle och dekorerade våra tårtor med i stort sett allt vi gjort. 

En intensiv men väldigt rolig kurs som gav mersmak. 

Så efter det har jag provat på med två tårtor. Jag väljer dock att täcka mina tårtor med marsipan då jag tycker att sockerpastan blir alldeles för söt. Dekorationerna däremot blir i sockerpasta då det är ett mycket enklare material att jobba med. 

Första tårtan blev en examenstårta till min systerdotter som nu är färdig sjuksköterska. Den fylldes med chokladbottnar, chokladganache samt hallon. Det blev väldigt mycket choklad i den men det var lite meningen också då hon egentligen inte äter tårta men tycker om choklad. 

Den andra tårtan fick min far på sin födelsedag. Den fylldes med päronmouse samt after eight-fluff. Den blev mycket bättre enligt min smak då den inte blev lika tung. Lyckades dock vara lite för snabb med päronmousen så den skar sig. Men nu har jag lärt mig den läxan. 

Och ikväll blev det så dags för tårta tre och fyra. Jag skulle inte göra några tårtor på beställning ännu hade jag sagt då jag är en riktig nybörjare. Men när gammelmormor bad om det så kunde jag helt enkelt inte säga nej. Så dessa har jag fyllt med en hallonmouse samt en glasskräm. Temat för tårtorna blev sommar med färger valda utifrån Sverige samt Kanada. Varför då detta? Jo för att de ska serveras på morgondagens släktträff mellan just svenskar och kanadensare. Den "svenska" tårtan blev liknande den min far fick och den "kanadensiska" fick rosor. Jag har verkligen massor att lära mig och nästa tårta blir med en ny teknik. Dock tror jag att det får bli samma fyllning som dessa så jag också får smaka på dem. Så nu hoppas jag bara att dessa kommer smaka bra... 

Ett litet äventyr

Gårdagen bjöd även på en liten utflykt till Tysjöarna. Ett naturreservat som har en del, cirka 1 km, som är anlagd med ramp.

L hade inga som helst problem att knata fram och tillbaka så nästa gång tar vi med bärstolen till E så kan vi utforska de spångade lederna också. 

Vi stannade på en av de fina grillplatserna och fikade. Med oss hade vi även en ritning på sju olika saker man kan finna i skogen. L fick leta upp dessa sju vilket blev lite som en skattjakt och det var väldigt populärt. 

Älskar sådana här små äventyr där hela familjen kan vara med, även vår fyrbente vän. 

Så har ni några bra förslag på fler sådana så tipsa mig gärna. 

Det blev tyst

Väldigt tyst.... Tiden har inte räckt till, men främst beror det nog på att inspirationen inte riktigt funnits där.

Det har hänt en hel del sen sist. En stor grej är att jag nu har mitt alldeles egna växthus. Så underbart! Här hoppas jag få spendera åtskilliga timmar i sommar. 

Ikväll blev det en stund med kaffekoppen, en smörbulle och Odla i P1 samtidigt som jag satte om några kryddor. 

Och risken för att ni kommer få se massor av bilder från mina odlingar under sommaren är stor. Det är ett av mina favorit intressen. Så på återseende hoppas jag.