Vi har aldrig firat den här dagen. Första året glömde J bort den, sjukt roligt var det när han insåg det. Andra året tror jag att han jobbade och tredje glömde vi nog båda.
Men i år hade jag gett mig den på att vi skulle komma ihåg den, vår årsdag. Men likt förbaskat höll jag på att glömma. För mig är det dock inte dagarna och åren som räknas. Nej det är vad man fyller dem med. Och vi har fyllt dem med en massa roligt och minnesvärda saker.
De första två åren reste vi mycket. USA, Kreta, Rom, Paris, Wien, Prag och London. Underbara resor som satt minnen för livet. Efter det var tanken först en resa till Australien. Men samtidigt diskuterade vi barn. Så slutsatsen blev att vi försökte få barn och om det inte gick så skulle det bli Australien.
Och nu är han här hos oss snart två år gammal vår L. Och det är helt klart det bästa som någonsin hänt oss.
På de här senaste två åren har vi alltså hunnit skaffa barn, kombi, hus och ja till och med hund. Precis som en riktigt Svensson familj.
Vad kommer då framtiden ge? Ja det är svårt att svara på. Men huvudsaken är att jag precis som idag kommer kunna blicka tillbaka på ett händelserikt liv som ger fina minnen. Och med den här mannen vid min sida kommer det inte bli några problem.
Och när man dessutom blir bortskämd med blommor skickade till jobbet, middag på stan och sen hem och få må gott i solen med en stout bryggd av mannen och nyinkomna tidningar. Ja då kan man inte klaga på tillvaron.
