Hopplöst förälskad

Alltså när man blir så där hopplöst förälskad..... När man vet att det kommer inte att gå att finna någon annan. Men man vet också att det kommer att svida. Rejält!

Så vad gör man? Ja det kommer bara bli så att jag helt enkelt får falla för frestelsen. Jag fullkomligt ÄLSKAR Miss Lily!!!!! Och nu ska hon dessutom komma med på en tapet. Jag bara måste köpa den så snart den släpps till E:s rum. Den kommer säkerligen inte vara gratis så det blir nog bara en vägg som den får pryda. Men E måste ju också få det lite mer personligt (det är min ursäkt). Kanske måste förankra idén hos J också.

Miss Lily är förresten den sköna damen som rider på svanen. Är hon inte fantastiskt fin?

Tapeten kommer från Mrs Mighetto. 

Underbar start

Alltså dessa två! Jag älskar verkligen att se dem jobba tillsammans. De är så genuint underbara och bjuder hela tiden på sig själva. Gårdagens Nyhetsmorgon gav mig en underbar start på dagen.

Att se den totala glädjen i Jihdes ansikte. Det går inte att se detta klipp utan att man rycks med i ett skratt. Härliga människor!

Nu är det jul igen

Om tre månader är julen över. Så det är bäst att börja njuta nu. Nä riktigt så tidigt ska jag inte börja. Eller? Jag har ju som vanligt redan köpt några julklappar. Nu blir det allt mindre julklappar från år till år. Men några ska ju inhandlas. Känner att det blir allt mindre och mindre viktigt med klappar. Till barnen absolut, men när vi vuxna ska byta bara för bytandets skull nä då kan det lika gärna vara. Då är det väl egentligen bättre att vi köper saker när vi väl hittar något bra som passar?!

Något jag däremot gillar att göra och även ge bort till julen är godis. Choklad med någon rolig smak eller kola det bästa av allt godis enligt min mening. Och så har vi tryffeln. En godis jag börjat uppskatta allt mer som vuxen.

I Leilas nyaste bok fanns det med just ett sådant recept. Fast ett lite "nyttigare". Så det måste ju testas. Vill ju veta om det passar i min godisask till jul. Nu hade jag inte alla ingredienser hemma men ersatte dem med liknande istället. Dock går de då inte under sitt riktiga namn som är:

Raw chocolate fudge with blueberries and coconut

Skillnaden blir att den inte kan kallas för raw då jag bytt ut delar som inte går under denna benämning.

Men här kommer originalreceptet med mina ändringar i parentes. Det blir cirka 15 tryfflar av denna smet.

2 msk kallpressad kokosolja
3 msk agavesirap (ljus sirap)
1 tsk vaniljpulver
3 msk raw kakao (tog vanlig)
3 msk torkade blåbär
3 msk kokosflingor

Kör alla ingredienserna i en matberedare med kniv. Låt stelna i kyl för att lättare göra bollar av smeten som blir väldigt kladdig. Rulla bollarna i kakao. Färdigt! Förvara i kylen.

Och resultat enligt mig? Farligt goda! För även om de går under begreppet nyttigare så blir kalorierna höga. Men som med allt annat. I lagom mängd njuts det på bästa sätt.

Mystempo

Söndagslunk! Ett härligt ord i mina öron. Startade dagen 06.00 då det var dags för O:s medicin. Även E klev upp med mig och med hennes goa kvitter gjordes det mysfrukost. Älskar när man har all tid i världen för att fixa frukost. Det ger mig ett härligt lugn.

Senast när vi var på biblioteket lånade jag mig en bok som heter Gröt och müsli. Jag gillar gröt till frukost nu när de kyligare morgnarna kommer. Hittade en hel del spännande recept som jag vill testa. 

Idag blev det drottninggröt med färskpressad apelsinjuice, kaffe och en raw-tryffel. Ingen dålig start på dagen va?! Så nu fortsätter vi i mystempo resten av dagen. 

Receptet på gröten kommer här: 

1 dl hallon

1 dl blåbär 

1 1/2 dl mjölk

2 msk mannagryn

Salt

Koka upp hallon, blåbär, mjölk och salt. Häll i mannagrynen och småkoka i cirka 5 minuter. Färdigt att servera!

Ha en fin söndag nu!

Bananoman

Farfar är gräddoman, morfar är korvoman, L är smöroman och jag, jag är väl kanske bananoman.

Men så är den ju helt fantastisk också bananen. Tänk så mycket man kan göra med den. Bananpannkakor är ju helt klart en frukostfavorit. Men den passar ju även perfekt som grund till en smoothie. Eller som efterrätt (mmm.... limestekta bananer med glass). Eller som ett hastigt mellanmål. 

Så varför inte som lördagsgodis? 

Såg i senaste Buffé ett enkelt recept på chokladdoppade bananer med jordnötssmör. Lät hur gott som helst tyckte jag. Så idag blev det dags för test. 

Man tar helt enkelt en banan, delar denna på hälften, breder på jordnötskräm (osötad), lägger ihop halvorna och delar sedan i lagom stora bitar. Sen in i frysen minst två timmar. Doppa sedan bananbitarna i smält choklad och strö över lite hackade jordnötter. Färdigt! Förvaras i frysen.

De blev helt okej. lite som en chokladglass. Men jag smakade även bananen då den var fryst med endast jordnötssmöret. Och det var verkligen gott! Så det blir nog ett kommande lördagsgodis istället.

Och nästa bananprojekt blir glasstillverkning. Har fler spännande recept på lut. Men det hör väl kanske också till lördagmyset, eller? 

Förlåta och gå vidare

Hittade ett gammalt inlägg som inte blivit publicerat tidigare:

Jag har valt att investera i mig själv. Att se till att jag ska må bra inifrån och ut. Med två graviditeter bakom mig har kroppen blivit både tyngre och rejält otränad. Och den enda som kan göra något åt det är ju jag själv.

Som jag tidigare nämnt har jag skrivit in mig på viktväktarna. Och nu .... veckor senare kan jag bara konstatera att allt gått riktigt bra.

Förutom att jag tappat .... kilo i vikt har jag blivit mycket piggare, äter regelbundet vilket definitivt visar sig på humöret (även om två små barn kan påverka det ibland), känner mig fräschare, fått mer bröstmjölk och orkar så mycket mera. Så än så läge kan jag inte se några nackdelar.

Jag vet att man inte ska fokusera på vikten men jag mår inte bra av att inte komma i mina tidigare kläder och därför måste den minska. Sen får det ta den tid det tar så länge jag äter bra och tränar i den takt kroppen klarar av. Än så länge blir det bara promenader, jag vill definitivt inte skada min kropp som gett mig så mycket.

Det är lite roligt det där. Genom att föda barn kan jag bara konstatera att jag har lite lättare för att förlåta min kropp för att den ser ut som den gör. Den har trots allt fått utstå en rejäl påfrestning som gett mig det absolut finaste här i livet. Och vem kunde ana att min mage skulle bli fotomodell, inte jag i alla fall. Men visst var den otroligt fin de där gångerna den bar på mina barn. Det kommer jag alltid att tacka den för. Men nu är det dags att gå vidare till ett mer aktivt liv igen.

Så hur har det gått nu då? Över förväntan tycker jag. Vågen visar sen den 10:e april -28,1 kg. Jag har börjat med mamma-träningen en gång i veckan. Där får vi vissa övningar som vi ska försöka göra varje dag under resterande dagar av veckan. Blir lite si och så med det beroende på hur dagarna ser ut. Men jag försöker. Och det är verkligen roligt med dessa pass. Härligt att få bygga upp kroppen från grunden för en gångs skull. 

Jag känner att mina knän mår så mycket bättre, lika så ryggen även om den fortfarande bär tungt emellanåt. Jag sover bättre, inte lika ont i höfterna när jag vaknar på morgonen. Och även om man är småbarnstrött så känns kroppen piggare med hjälp av bra mat och rörelse. Så nu ska jag bara kämpa på. Jag ska nå mitt mål och jag är på god väg. Och den största motivationen är mina barn. 

Det tog stopp

Jag har inte försvunnit..... Men inspirationen till att skriva försvann. Det har varit en hel del flängande hit och dit. Det börjar tära på psyket att vara så behövd. Man känner att man inte räcker till samtidigt som man känner behovet av att bara vara.

L har haft en fas där det ena dagen är hur bra som helst till att nästa vara missnöjd med allt. Man har funderat varje morgon på hur dagen startar när dörren till sovrummet öppnas. Jag vet att det är en fas och att den kommer gå över men den är lika fullt jobbig.

O har även han varit riktigt sjuk och går numera på medicin tre gånger per dygn vilket resulterar i tidigt uppvaknande. Det gör mig inte så mycket då jag älskar när jag får starta dagen på ett lugnt sätt. Att själv hinna äta frukost i lugn och ro innan det är dags att göra ordning L:s frukost innan han kliver upp tycker jag om.

Men nu tar vi nya tag. Det väntar en resa om inte allt för många dagar vilket är väldigt efterlängtat. Fram tills dess ska jag försöka finna de där små ljuspunkterna i vardagen.

Ikväll blir det gofika framför tv:n.

Jag har sagt det förut....

....och jag säger det igen. Hur skulle vi klara oss utan mor- och farföräldrar som ställer upp.

Förkylningen slog till igår kväll med buller och bång för både mig och E. L var som tur var hos farfar för det var ingen rolig tillvaro här hemma med en febrig E som var för trött för att vara vaken och för snorig för att sova.

Natten gick riktigt bra så snart hon somnat och idag var vi ner på Ica och köpte alvedon vilket både hon och jag sov gott på i över fyra timmar. Det är verkligen kanon att vi numer kan få tag på dessa preparat även på helgen.

L ville gärna sova hos farfar en natt till vilket känns skönt då turen ner på affären räckte för att kroppen skulle bli helt matt. Ska försöka ta det riktigt lugnt nu då jag verkligen, verkligen vill kunna gå på min efterlängtade mamma-träning som börjar till veckan.

Som förberedelse lusläser jag min nya "bibel" Träning för nyblivna mammor. Känns så bra att ta allt från början och i ett lugnt tempo åter bygga upp min kropp så den ska orka med mycket med bus med mina små framöver.

Eller som Olga säger: "Glad mamma = glad bebis, men även glad familj!"

Så nu ska jag göra som Olga förespråkar: Vila en sjuk kropp och äta, äta, äta! Hon är en bra förebild tycker jag. Under tiden står de där och väntar min träningsskor.

Positivt överraskad

Kroppen är inte på g. Vill inte bli sjuk men tyvärr verkar det inte bättre. Därför blev det en lugn promenad idag och i övrigt har det varit väldigt lugnt. 

På matsedeln stod dock ett nytt recept till middag. Blomkålspizza! Ett recept från vv som i jämförelse med en vanlig pizza är betydligt mycket mer hälsosam. 

Vad behövs då? Jo:

400 g blomkål

2 st ägg

175 g riven ost

2 msk fiberhusk

2 msk oregano

1 msk basilika

1 dl passerade tomater

1 tsk salt

1 tsk socker

2 krm peppar

champinjoner

3 skivor skinka

Sätt ugnen på 200 grader. Riv blomkålen fint och blanda med ägg, 50 g ost, 1 msk oregano samt 1 msk basilika.

Platta ut degen på en bakplåtsklädd plåt och förgrädda i ugn cirka 20-25 minuter. 

Koka upp passerade tomater, salt, socker, svartpeppar och 1 msk oregano. 

Ta ut botten ur ugnen och bred på tomatsås. Strö över skinka, champinjoner och ost. Gratiner i ugnen cirka 15 minuter. 

Enkelt och oerhört gott! Kommer definitivt att göras igen. Jag hade inga champinjoner hemma utan tog trattkantareller istället. Inte fy skam! Och som pricken över i:et serverade jag det på våra nya tallrikar från Mateus. Så snygga och så känns de så där extra lyxiga med sin vackra spetskant. 

Jämför man denna pizza mot en vanlig pizza i vv-mått så får man äta 2,7 HELA PLÅTAR av denna pizza mot 1 som ligger i en pizzakartong. Rätt stor skillnad. Och så mår man så mycket bättre efter denna. Prova receptet, det enda som kan ske är att ni blir besviken. Eller riktigt positivt överraskad. 

Fredagsmys

Fredagsmys! Vi försöker äta ur vår frys så gott det går på äldre råvaror så inget ska bli förstört. Idag stod det därför tjädergryta på menyn. L är så söt nu när man ska duka lite "finare". Då ska servetterna fram. 

När J ställde fram ett litet provglas som L skulle få ha som finglas då var det verkligen en liten pojke som sken upp. Det är fantastiskt när en sådan liten grej kan göra så mycket. 

Förutom långkok på tjäder blev det en tur in till stan idag för att hämta hem min -10 kg present till mig själv. Fick tidigare i år presentkort från flera håll på Hamngatan. En av mina absoluta favoritbutiker här i stan. Och jag hade bestämt att dessa skulle gå till nya tallrikar som funnits att köpa just där. Hur det ser ut får ni se en annan dag. Men de är jättefina! 

Och som om inte det var nog så fann jag ett par läderstövlar på rea som jag fick av J. Även dessa ska ni få se lite längre fram. 

Lika värde

Det är fruktansvärda bilder som cirkulerar i media just nu. Människor som flyr för att försöka finna en bättre plats att leva på. Bilden på den lilla döda pojken har etsat sig fast på min näthinna. Det hade kunnat vara min son, vi som flydde. Det är svårt att hålla tillbaka tårarna och man känner sig oerhört hjälplös. 

Förstå när den enda utväg man ser är att sätta sig i en båt man vet kommer bli den farligaste resan man kan göra. Med fara för allas liv men att ändå så väljer man det. 

Jag tycker det är jobbigt att bara se mina barn vara förkylda. Det går inte att förstå. Men det jag kan göra här och nu är att ge dem all min kärlek och att visa dem att alla människor har lika värde. 

Jag vill allt tro att vi lever i en god värld i alla fall. Så till er mina barn, jag älskar er över allt annat och hoppas innerligt att ni aldrig ska utsättas för det som sker över världen med andra barn just i detta ögonblick. 

En bra dag

Vilket underbart höstväder vi har. J klev av sitt pass inatt klockan två och för att han skulle få sova några timmar till tog jag och E en långpromenad med O efter att vi lämnat L på dagis. 

Är så glad att det nu verkar som att det kanske har släppt vid lämningen. Det verka nu som att han får alltmer utbyte av sina kamrater på dagis och det är så roligt att se dem leka tillsammans när man kommer för att hämta hem honom. 

Idag har vi dessutom haft middagssällskap med tacomys. Och som om inte det var nog så gav naturen på ett brinnande, fantastiskt fint ljus den sista timmen innan solen gick ned. En bra dag helt enkelt!

Gulsot och skit

Jag vet att det ser ut som att jag har gulsot och världens skitigaste spegel. Men det skiter jag i! Ursäkta mamma ;)

För över två år sedan fick jag en Peak-jacka av min svärmor som jag ej kunde stänga..... Tjurig som jag är skulle den vara kvar för jag skulle komma i den..... Och vet ni???? Idag gjorde jag det.

Den sitter inte snyggt men när resan är färdig kommer den att passa perfekt. Såååå glad att jag tog mig i kragen med denna hälsoresa.

Jag avskyr reklamen för att panta mera, men ikväll är det jag som klappar mig själv på axeln. Motivationen är på topp så nu kör vi!!!!!

Något är på gång

Det var ju inget att gruva sig över det där. Det gick ju kanon idag på dagis. Men det har ju inte alltid varit så och jag avskyr att lämna en ledsen kille.

Men idag gick det bra och jag och E kunde med gott samvete ta en långpromenad efteråt. Skönt när man gjort sina 10 000 steg innan klockan är 10. 

Sen bar det av mot staden och vv-tisdag. Vilket även denna vecka gått riktigt bra. Härligt när man får resultat av sin ansträngning. 

Och så veckans roliga.... Handlingen! Men med en inköpslista och en veckomatsedel att följa gick det riktigt bra. Även om det blir lite trångt i vagnen när E åker med.

Hemma igen var det en glad kille som haft en bra dag på dagis. Men jag har en känsla av att det blir en tidig kväll ikväll. 

Jag ska i alla fall hälla i mig massor av svartvinbärste till kvällsfikat. Känner i kroppen att något är på gång och jag vill inte bli sjuk. Men det brukar ju vara svårt att stå emot dessa höstbaciller. Men jag ska försöka.