torsdag 24 september 2015

Det tog stopp

Jag har inte försvunnit..... Men inspirationen till att skriva försvann. Det har varit en hel del flängande hit och dit. Det börjar tära på psyket att vara så behövd. Man känner att man inte räcker till samtidigt som man känner behovet av att bara vara.

L har haft en fas där det ena dagen är hur bra som helst till att nästa vara missnöjd med allt. Man har funderat varje morgon på hur dagen startar när dörren till sovrummet öppnas. Jag vet att det är en fas och att den kommer gå över men den är lika fullt jobbig.

O har även han varit riktigt sjuk och går numera på medicin tre gånger per dygn vilket resulterar i tidigt uppvaknande. Det gör mig inte så mycket då jag älskar när jag får starta dagen på ett lugnt sätt. Att själv hinna äta frukost i lugn och ro innan det är dags att göra ordning L:s frukost innan han kliver upp tycker jag om.

Men nu tar vi nya tag. Det väntar en resa om inte allt för många dagar vilket är väldigt efterlängtat. Fram tills dess ska jag försöka finna de där små ljuspunkterna i vardagen.

Ikväll blir det gofika framför tv:n.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar