söndag 4 mars 2018

Varje spenderad minut

Apropå att testa så har jag länge velat testa att odla egen ingefära. För ett tag sedan köpte jag en liten förpackning ekologisk ingefära som nu legat och fått en antydan till små skott. Idag fick de komma i jord och det ska bli så intressant och se om jag lyckas. De kommer att behöva omplanteras om de tar sig för jag hade ingen optimal kruka. Men först ska vi se om de vill med. Det kommer att ta tid men lyckas jag så kommer det vara värt varje spenderad minut på dem. Så håll tummarna.


lördag 3 mars 2018

Testa sig fram

Det roliga med att odla är inte bara att få till en gröda som går att äta. Nej, det är minst lika roligt att testa sig fram, även om det inte blir något resultat. För rätt som det är så lyckas man med något som man inte trodde och då blir man så lycklig.

Att så sallad inomhus är inte det enklaste. Jag har testat ett antal sorter och många vill inte alls med, det blir helt enkelt för varmt för dem att gro. Men jag har hittat några som fungerar riktigt bra. I år testade jag bland annat maché och vinterportlak. Och resultatet ser ni nedan.


Machén växer så det knakar medan portlaken inte trivs alls. Men så insåg jag en sak. I skarven mellan dem har frö blandats från de två sorterna och där växer portlaken fin fint. Så nästa gång blir det en blandning av dessa frön så får vi se hur resultatet blir. 

torsdag 1 mars 2018

Tyst som en mus

Pluggandet har fått legat åt sidan nu under veckan då vi har sjukstuga här hemma. Lite har jag läst om kvällarna men det praktiska har fått vänta. Och det klarar sig. Förhoppningsvis kan det bli lite av den varan till helgen istället.

Trots sjukdom så måste man ju säga att barn är fantastiska på att hantera feber. En annan är ju helt däckad när man har 39 grader men inte de. Och rätt som det är så kommer den lilla på att hon ska leka kurragömma. Och hon är bra på det, riktigt bra. Det tog en stund innan vi hittade henne. För hon är tyst som en mus när hon gömmer sig den lilla luringen.


onsdag 28 februari 2018

Tåg 78

Det är inte bara självhushållning som ligger mig varmt om hjärtat. Att återbruka tycker jag också är en fantastisk grej. Vi lever i ett konsumtionssamhälle som fullkomligt skenar iväg. Vi ska ha, ha och ha utan någon som helst eftertanke på vad det leder till.

Jag gillar också fina saker men jag börjar allt mer tänka på om jag verkligen är i behov av dem. För något jag inte tycker om är när det känns som att man ska drunkna i saker. I början av året har jag och min sambo rensat och gått igenom en hel del garderober och vårt förråd. Och det är en sådan befriande känsla när det är gjort. Vi har sparat, slängt, återvunnit och sålt. Och mer ska det bli.

Jag har en tanke att jag under året ska försöka att avstå från att köpa nya saker i den mån det går. Och definitivt om de inte fyller ett syfte i min vardag. Som till exempel de böcker jag köpte på bokrean. De köptes enkom för att de ska bidra i mitt led till självförsörjande.

Men häromdagen köpte jag dock en sak. En koffert som jag länge letat efter som jag tänkt ha som både förvaring samt sängbord. Och jag tröstar mig nu med att den fyller en funktion samt att den köptes second hand. Och den är så fin och jag undrar vilken historia den bär med sig. På adresslappen som sitter kvar står det "Sjuksyster Ingrid Bergman". Vart tror ni hon reste på 50-talet?

Så nu samsas den med min väska som 1951 tog tåg 78 från Hallsberg till Östersund. Tänk er, för 67 år sedan fanns denna väska i handen på en man som startade en resa mot vår lilla stad. Det är ganska roligt att fantisera om vad som hände på vägen.


tisdag 27 februari 2018

Då var den igång

Då var årets bokrea igång! Dock har jag varit väldigt återhållsam detta år. Det fick bli tre trädgårdsböcker, två som jag spanat på ett tag. 

Groddar, skott och mikrogrönt har jag lånat flertalet gånger på biblioteket och den tycker jag verkligen om. Detsamma gäller med den gröna boken som heter Kål. En hel bok om kål tänker ni säkert nu. Men när man väl fastnat i kålträsket ja då finns det knappast någon godare grönsak. Och den går ju att variera i oändlighet. 

Fermentering var för mig en ny bok men det är verkligen något jag vill lära mig att göra för att kunna ta vara på alla de grönsaker som förhoppningsvis kommer att komma ur vår trädgård. 

Så nu har jag lite att läsa. Men sen är det ju inte sagt att det kan bli en och annan bok till, det blir ju rea på rean sen också. 


måndag 26 februari 2018

Egen sallad

Usch vad jag är nöjd på snö och kyla just nu. Vill bara höra takdropp och kvittrande fåglar. Men, men, det kommer. Under tiden njuter jag av att vår salladssäsong är på g. 

Sallad är något jag passar på att odla inomhus under min växtbelysning medan där ännu finns plats. Det är så fantastiskt att under denna årstid kunna plocka sin egen sallad. Under sommaren sätter jag ytterst lite sallad då det finns så mycket annat gott att äta då. Och så blir det oftast bara en massa sniglar i landen med sallad. 

Men nu är det ingen risk, och vi får i oss mängder av bra vitaminer. Något som verkligen behövs nu när vi är inne i den värsta sjukmånaden. 



söndag 25 februari 2018

Återbruka malt

 Min odling vill jag ska leda mot självhushållning. Men jag vill inte att det ska stanna enbart där. Jag vill kunna ta vara på så mycket jag kan av det jag har i min närhet.

Min sambo är hembryggare och nu senast tog han vara på lite av malten och torkade den. Tanken var att den skulle hamna i ett bröd. Och så blev det.

Jag fick baka vad jag ville och passade då på att göra ett grytbröd, något jag velat gjort under en längre tid men inte kommit till skott med.

Och det blev bra, riktigt bra. Så nu ska jag försöka spåna på lite andra roliga recept som man kan stoppa malten i.




tisdag 20 februari 2018

Min bubbla

Det var länge sedan jag med sådan glädje såg fram emot en vardag som jag gör idag. Morgondagen är efterlängtad. Första dagen med plugget. Morgondagen ska spenderas med läsning inför kommande föreläsning och en hel del förberedelser för kommande odlingssäsong. 

Visst har jag startat lite. Fyra olika sallader växer och är om någon vecka färdiga att äta. Rosmarin, persilja, timjan och basilika är små, små plantor som kommit upp ovan jord. Och så har jag mina tomatplantor som imorgon ska få komma till ett svalare ställe så de inte drar iväg. 

Tomatplantorna är av sorten Sweet ´n neat lemon sherbet. En F1-hybrid vilket menas att det inte går att ta frön från dem för vidare odling. Men det går att ta sticklingar och det har jag gjort. 

Den 29 april ifjol skördade jag den första tomaten från denna planta och i dagsläget finns några få tomater till som snart ska ätas. Och nu har plantan alltså blivit sju nya. Det är så häftigt hur man från en sort som man inte kan ta frön ifrån ändå kan få ut fler plantor. Kostnaden blir jord och näring som den kommer behöva och tillbaka får man en tomatskörd, i mitt fall i nästan 10 månader. Och man vet precis vad de fått i sig. 

Så imorgon greppar jag kaffekoppen och kryper in i min bubbla. 

Sweet ´n neat lemon sherbet (i bakgrunden tomaten Wilma, lite storleksskillnad....)

måndag 19 februari 2018

Fatta tycke

Då var vi igång. 31 likasinnade är vi som går kursen Trädgård i norr. Olika erfarenheter och olika mål. Det som verkligen fick mig att fatta tycke för kursen var just detta, att man utgår från sig själv, sin trädgård och vad just jag vill.

Vad vill jag då? Ja, jag vill utveckla min trädgård till att komma längre mot självförsörjning på frukt och grönt. Hur långt jag kommer detta år det får vi se. Ett steg i taget ska jag ta och jag vet att det kommer bära mig framåt. Som bakgrund kommer jag ha trädgården som den såg ut när vi flyttade hit.


Och trädgården som den såg ut i somras. 


Bara på dessa år har det skett en enorm skillnad och då var jag helt novis på allt vad odling heter. Så jag ser en stor potential till denna kurs och vad den kommer att ge mig. Så nu ser jag fram emot onsdag då jag ska få sätta mig ner och nörda riktigt ordentligt. 

lördag 17 februari 2018

Ibland tar det stopp

Vart ska jag börja? Efter år av injobbad semester, sjukfrånvaro och vab. Dagar då man sovit hela nätter var snabbräknade. Allt det man tyckt varit roligt fått stå allt längre tillbaka till fördel för det man "måste". Ja till slut tog det stopp.

Ett stopp svårt att ta till sig. En blackout i bilen (som tur var utan barn) som fick en abrupt uppvaknande när hjulens däck skar ner i diket. Där och då rädd, omskakad men lättad att det gick bra. Dagen efter kom den, smällen! Händelsen hade hunnit sjukna in, energin var som bortblåst och paniken steg inombords. Hjärnan skickade signaler till fingrarna att skriva en sak, men ut kom en annan. Hur jag än försökte gick det inte att kommunicera med min kropp. Jag kände paniken stiga allt högre, vad händer??? Jag har sett mina kollegor en efter en falla. Var det min tur nu?

Samlar mig och ringer HC. I och med att sköterskan svarar bryter jag ihop. Jag behöver inte säga mycket innan hon frågar mig hur snabbt jag kan komma. Tack och lov att jag har en helt fantastisk hälsocentral! Under resans gång blir jag bevisad om och om igen om detta, och jag är evigt tacksam.

Utan dem och min familj hade jag inte varit där jag är idag. Jag är inte tillbaka där jag var men jag har även insikten att så kommer det heller inte att bli, för det tar kål på mig. Förutom vården och min familj har jag även haft en människa som hjälpt mig hitta tillbaka till det jag brinner för, det jag vill se en framtid inom. En egen livscoach helt enkelt. Jag har med hans hjälp målat upp en bild, inte huggen i sten, men en bild som jag vill sträva mot.

Och nu är jag på väg att ta första steget. 300 timmar ska jag lägga på min trädgård nu under våren och sommaren. Tillsammans med likasinnade ska jag gå en kurs på Mora folkhögskola med inriktning mot ekologisk trädgårdsodling för självhushållning. Så himla roligt det ska bli! Från den 19 februari går jag ner i arbetstid för att ge mig själv denna möjlighet, en möjlighet som blir till verklighet också tack vare en oerhört omtänksam sambo. Sen vet ju både ni och jag att det kommer bli mer än 300 timmar men det är ju också min hobby vilken jag nu kommer kunna bedriva i så mycket större utsträckning.

Ikväll har jag landat i Mora för imorgon startar kursen. Så nu är min förhoppning att jag ska kunna dela denna resa med er. Jag hoppas ni hänger med?!