Allt eftersom min viktresa går framåt belönar jag mig med diverse saker. Vid minus 10 kg var belöningen 12 nya tallrikar. Det var en riktigt bra belöning. Varje gång jag dukar med dem (de används inte varje dag utan bara när jag känner för det) påminns jag om vad jag faktiskt åstadkommit.
Motivationen kan ju komma och gå och då är det roligt att duka med porslinet så jag får en liten push att kämpa vidare. Det är konstigt det där. Ju närmare målet man kommer desto svårare är det att hitta motivationen.
Något mer som kan vara svårt att få till är träningen. Jag har som mål att styrketräna några dagar i veckan. Det behöver ju inte vara avancerat. Så mycket går att göra hemma med sin egen kroppsvikt. Körde ett första pass i lördags vilket har känts på i magmusklerna. Så härligt att finna de där musklerna som vi talar så mycket om på mamma-träningen. Det ska börjas byggas inifrån för att sedan kunna nå de muskler som (förhoppningsvis) kommer kunna synas utanpå.
Och trots att det kändes motigt så blev det ett kvällspass när barnen väl somnat. Så skönt efteråt, särskilt för samvetet. Det är ju bara jag som kan uppnå mina mål.
Som extra sporre idag blev därför maten serverad på mina fina tallrikar. Vad det bjöds på? En vegetarisk lasagne med en sallad på tomat, gurka och avokado. Receptet hittar ni här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar