Med siktet inställt framåt

Jag är så glad att jag tog mig i kragen och anmälde mig till Viktväktarna. Tycker allt går bra och det är så härligt att återigen komma igång med motionen, även om den för tillfället bara består av promenader då jag är rädd om kroppen. Den har trots allt gått igenom två graviditeter på inte allt för lång tid.

Jag är oerhört tacksam för vad den givit mig och det minsta jag kan göra för den är att försöka ta hand om den på bästa sätt.

Jag har snart tappat det jag gick upp med E. Dock återstår några kilon sen L då jag efter den förlossningen inte gjorde någon kraftansträngning att bli av med det sista. 22 kilo har jag tagit sen den dag E föddes och det känns verkligen jätte bra. 

Idag har jag dessutom tagit steget att anmäla mig till en mamma-träning som startar i september. Där ligger fokus på att stärka upp de muskler som blivit uttöjda samt att bättra på smidigheten. Det sistnämnda behövs verkligen. Känner mig som ett kassaskåp. Och fram till dess hoppas jag på att jag hunnit klämma några kilon till. Och det har jag! Och känslan att återigen kunna komma i vanliga jeans ger mig än mer energi att lyckas.