Ett skafferi fyllt till bredden av diverse matvaror. Ändå tar det honom en nanosekund att se vad som är nytt i skafferiet. En liten, liten genomskinlig burk med vaniljstänger. Hur är det möjligt?
Men så var det, jag hann inte mer än öppna skafferiet innan han greppade burken och sa förvånat: "Titta". Ja man kan inte annat än fascineras över vilka intryck de måste ta in varje dag.
Därför förstår jag också hur viktigt det är att han får den sömn han så väl behöver. Så imorgon då det pågår jobb med vår server på mitt arbete passar vi på att ta sovmorgon och äta frukost hemma. Det gäller att ta vara på de tillfällen som ges.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar