När vi flyttade till vårt hur för tre år sedan hade vi i slänten utanför bron meterhöga blommor (i mitt tycke ogräs) som tog över allt. Vackrast var det när regnet kom och välte allt som på grund av sin storlek sedan inte orkade resa sig igen.
Då slänten är åtskilliga meter visste jag inte vad jag skulle göra med den. Men så skulle min äldsta syster städa bort sin pallkrage med smultron och en idé om en stor smultronbacke tog fart. Målet var att L skulle kunna plocka massor av smultron till sin fem-årsdag. Om jag vetat då vad jag vet nu hade jag nog aldrig anlagt den där smultronbacken där och då. Men nu blev det så.
Smultronen har tagit sig jätte bra och jag har under tre somrar delat på dem så de ska sprida sig över hela backen. Det har de gjort och i sommar hoppas jag att de verkligen tar fart och sprider sig som en matta över alltihopa. Men något mera som spridit sig lätt är ogräset från förr. Åtskilliga timmar har jag lagt ner på att rensa, rensa och rensa.
Så här i efterhand skulle jag ha grävt upp allt och sedan täckt över slänten med en tjock duk och på så vis kvävt allt ogräs. Men nu är det som det är och visst minskar det från år till år. Men man kan lugnt säga att jag har en äkta hat/kärlek till denna slänt. För när de vita små söta blommorna slår om och blir röda söta bär då är det underbart. Annars svär jag både en och två gånger då jag nyss tyckte att jag var där och rensade. Men skam den som ger sig. Om två år kanske det är den där backen som jag drömde om från början.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar