Jag lever verkligen upp av att få vara ute några timmar på kvällen och påta på i trädgården. Jag vill helst inte gå in. Att se hur allt växer med full kraft trots att det varit kyligt ger mig ett godkännande på att jag lyckats.
Att även min eftertanke när det gäller att maxa min odling över sommaren fallit ut bra ger än mer vatten på kvarnen. Självförtroendet växer i takt med odlingen helt enkelt.
Huvudsalladen har börjat skördats och då de tar rätt stor plats i landet blir det även ett stort tomrum när de skördas.
Då kommer purjolöken som jag satt i kruka till användning. Den har hitintills bott i växthuset med tomaterna men vill verkligen ner i jorden i landet. Så nu har nästan alla som satts i kruka hamnat på den plats där huvudsalladen tidigare växte. Att gräva ner dem i jorden var en ren fröjd. Maskarna trivs som fisken i vattnet i den jord jag har i landet vilket tyder på att där finns massor för dem att äta samt att jorden håller en bra fuktighet. Vår kompost gör helt enkelt underverk.
Jämför man dem i kruka med den purjolök som satts tidigare i landet mellan huvudsalladen så ser de verkligen vissna och taniga ut. Men om några dagar kommer de ha rest sig och när väl hösten kommer tror jag att jag har en hel del purjolök att skörda. Det som är så bra med purjolök är att de klarar en hel del kyla. Så det är ingen brådska att skörda dem.
Då jag känner mig nöjd så här långt med det resultat jag fått går tankarna redan till nästa år. Hur lägger jag upp min odling då? Vad kan jag förbättra ytterligare? Vad ska sås och var? Ja det tål att tänkas på men jag har ju lite tid på mig. Jag ska ju hinna fundera ut min höstsådd också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar