Fuck you!

Mamma-träning och vv-möte idag. Kommer sakna den träningen när den är färdig. Vi är ett mysigt gäng. Mysigast är nog de små som hänger med. De sprider glädje och påminner oss om varför vi gör de där övningarna när det bränner i musklerna.

På vv gick det jätte bra idag och nu är det inte långt kvar. Jag har bestämt mig att jag ska vara färdig för jämvikt till jul.

När jag känner mig så där nöjd med mig själv efter ett väl genomfört träningspass och sen får svart på vitt att det jag gör både med träning och rätt kost leder till en skillnad jag vill uppnå, då blir jag stolt.

Just där och då skulle jag vilja ta upp telefonen och ringa och säga:

"Fuck you!"

Jag skulle vilja säga att jag visst kunde. Att jag lever precis det liv jag vill leva, med kärleken jag vill leva det med. Att jag har två underbara barn och att jag är stark. Jag är FRI!

Men jag gör det inte. Inte mer än mentalt i alla fall. Och det räcker bra för mig. För jag har bevisat för mig själv att allt det där var fel. Alla nedsättande ord, alla pikar, all fråntagen energi.

FÖR JAG ÄR FRI!

Jag ångrar inte en dag att jag tog det där steget. Det var inte lätt, men när jag stängde dörren och inte kom tillbaka förrän jag visste att det där hemmet bara var mitt. Den känslan att kliva in i ett hem som ekar av ens egna steg. Att sätta sig på vardagsrumsgolvet med enbart ett soffbord, en matta och en tv-bänk. Och att bara känna frihet. Den känslan kan man nog aldrig förstå om man inte känt sig fången.

Och en sak är säker. Att utan allt stöd och all kärlek jag fått från J skulle jag inte varit där jag är idag. Så jag är dig evigt tacksam. Du är min ängel här på jorden!

Fast jag tycker nog allt att du kunde ha visat av dig lite tidigare. Eller var det det som du försökte med? I alla fall så älskar jag dig så oerhört mycket. Det får du aldrig tvivla på.

Jag är din härifrån och till evigheten.